Nya direktiv från EU skärper kraven på att identifiera och hantera leverantörsrisker kopplat till hållbarhet. Men vad innebär det egentligen att arbeta med due diligence i leverantörskedjan?
Vad är due diligence inom hållbarhet? Det svenska uttrycket för due diligence är tillbörlig aktsamhet. Oavsett vilket begrepp du använder syftar det på samma sak. Det handlar om att leva upp till EU:s direktiv inom hållbarhet – direktiv som kräver att du ska kunna identifiera och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter, miljöpåverkan och affärsetik i leverantörskedjan.
Inom EU regleras detta arbete av två direktiv: CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Hållbarhetslagstiftningen riktar främst in sig på stora företag, men även små företag kommer att påverkas genom krav från sina kunder och samarbetspartners.
Utmaningar och risker inom due diligence
Inköpsavdelningar står idag inför en stor utmaning när det gäller att säkerställa ett transparent och ansvarsfullt agerande genom hela leverantörskedjan. Det handlar om ett växande antal lagkrav och rapporteringskrav för att leva upp till kopplat till hållbarhetslagstiftningen i form av nya direktiv från EU. Samtidigt är ofta både resurser och kompetens begränsade.
Anna Lindstedt är ESG-expert på Stratsys:
- När det gäller due diligence inom hållbarhet pratar många om CSDDD, men det handlar också om mycket annan lagstiftning från EU. Det gäller inte minst CSRD med rapportering om arbetare i värdekedjan, klimatdata och mycket annat. Vi har även taxonomin som nämner Minimum Safeguards, minimikriterier för skyddsåtgärder. För företag som har verksamhet i Norge behöver man även ta hänsyn till Åpenhetsloven.
Inte bara större företag påverkas av hållbarhetslagstiftning som CSDDD och CSRD, menar Anna Lindstedt:
- Även bolag som inte träffas direkt av EU-direktiven kommer att märka av det indirekt i leverantörskedjan. Och vid sidan av detta har vi även branschspecifika lagstiftningar kopplat till hållbarhet, till exempel kemikalielagstiftningen Reach. Vi har också CBAM som sätter klimattullar på vissa varor.
Anna Lindstedt, ESG Supply Chain Lead på Stratsys
Utmaningar inom due diligence
Vad är då de främsta utmaningarna som man står inför när det gäller due diligence inom hållbarhet? De innefattar bland annat:
- Brist på transparens i leverantörskedjan. Ju längre ner i kedjan, desto svårare att få insyn.
- Hantering av högriskleverantörer. Vilka risker är acceptabla och hur ska de hanteras?
- Brist på tid och resurser. En fullständig due diligence kräver både kompetens och systemstöd.
Att arbeta systematiskt och göra rätt prioriteringar är avgörande för att hantera risker och lyckas med efterlevnaden inom hållbarhet. Tack vare en strukturerad process går det att säkerställa att du som bolag lever upp till EU-direktiven.
Säkerställ en effektiv due diligence
Att utnyttja bolagets begränsade resurser på ett effektivt sätt är en nyckelfråga för att lyckas med sin due diligence och leva upp till exempelvis CSDDD, enligt Anna:
- En bra process brukar jag illustrera med en tratt, där du prioriterar resurserna på leverantörer med hög risk. Du går igenom screening, riskanalyser och självskattningsformulär – och först om du identifierar något som indikerar potentiell risk fortsätter du att utreda leverantören. Längst ner i tratten återfinns inspektioner, som tar mest resurser i anspråk.
En effektiv due diligence inom hållbarhet ställer krav på att arbeta strukturerat enligt en genomtänkt process. Denna process bör bestå av ett antal steg.
1. Identifiera och analysera risker
Det första steget i en lyckad due diligence inom hållbarhet handlar om att kartlägga potentiell negativ påverkan. Det handlar ofta om:
- Riskanalyser baserade på bransch och land.
- Externa verktyg som sanktionslistor och varningssystem.
- Självskattningsformulär till leverantörer för att samla in relevant information.
2. Kravställning och avtal
När du har identifierat riskerna krävs tydliga riktlinjer för leverantörerna, inklusive krav. Det handlar ofta om:
- Supplier Code of Conduct (SCoC). Ett leverantörsdokument som beskriver företagets hållbarhetskrav.
- Kontraktsvillkor. Specifika krav på förbättringsåtgärder kopplade till de identifierade riskerna.
3. Uppföljning och åtgärder
Lever leverantörerna upp till de villkor som du ställer när det gäller hållbarhet? För att svara på den frågan krävs regelbunden uppföljning. Den kan ske på olika sätt, men några vanliga metoder inkluderar:
- Självskattningsformulär (SAQ) – ett kostnadseffektivt sätt att samla in information.
- Inspektioner och revisioner – för leverantörer med hög risk.
- Visselblåsarsystem – ett sätt att fånga upp problem i leverantörsledet.
Att aktivt hantera problem och hjälpa leverantörer att förbättra sig är en central del av due diligence-arbetet. Det är bara i sista hand som ett leverantörsförhållande bör avslutas.
4. Rapportering och transparens
Bolag som omfattas av direktiven från EU behöver inte bara genomföra due diligence, utan även rapportera sina insatser. Rapporteringen inkluderar:
- Vilka risker som identifierats.
- Vilka åtgärder som vidtagits.
- Hur processen har utvärderats och förbättrats.
Rapportering är avgörande för att uppfylla lagkrav, men det bidrar också till att stärka bolagets trovärdighet hos kunder och investerare.
Framtidens due diligence
Det är rimligt att tänka sig att kraven på transparens i leverantörskedjor kommer att öka till följd av den nya lagstiftningen från EU, inte minst kopplat till CSRD och CSDDD. Det får till följd att bolag behöver vara mer proaktiva i sin due diligence inom hållbarhet. Trender som vi ser handlar bland annat om:
- Ökad kartläggning av underleverantörer – hela kedjan från råvara till färdig produkt.
- Mer integrerade IT-system – som underlättar spårbarhet och rapportering.
- Färre men starkare leverantörsrelationer – för att lättare kunna kontrollera risker.
En välfungerande due diligence i leverantörskedjan är nödvändigt för att möta framtidens krav på hållbarhet och transparens. Det säkerställer inte bara efterlevnad för att leva upp till EU-direktiv som CSRD och CSDDD, utan bidrar också till att stärka både affärsrelationer och varumärke på sikt. Och det finns ingen anledning att vänta med att sätta igång, säger Anna:
- Jag vill slå ett extra slag för att börja med arbetet med due diligence i tid. På så sätt kan du vara redo när EU-direktiv som CSDDD träder i kraft. Räkna med att det tar ett bra tag att få processerna på plats och få allt att fungera effektivt.
Vill du ha frågor eller stöd i bolagets när det gäller due diligence för att leva upp till EU-direktiv som CSDDD och CSRD? Hör av er till oss på Stratsys, vi hjälper gärna till.
