Så förbereder ni er hållbarhetsrapportering för CSRD

CSRD är EU:s nya lagstiftning om icke-finansiell hållbarhetsrapportering, en revidering av NFRD-direktivet. Men vad innebär egentligen CSRD, vilka företag omfattas och hur förbereder man sig för de nya riktlinjerna? Det får du svar på här!

Artikeln uppdaterades senast 19 juni 2024

Vad innebär CSRD?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett nytt direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Direktivet kommer att gälla ett stort antal företag (stora, medelstora och små) som är verksamma på EU:s marknad. CSRD kommer till skillnad från NFRD beröra fler företag, och kraven om vad hållbarhetsredovisningen ska innehålla är tydligare specificerat.

Varför införs CSRD?

CSRD införs som en utveckling av det nuvarande ramverket för hållbarhetsrapportering av icke-finansiella aktiviteter, NFRD. Bakgrunden till uppdateringen är att tidigare krav ansetts vara för vaga och otydliga, varför EU-kommissionen tagit fram en tydligare och striktare lagstiftning. Målsättningen är att öka jämförbarheten och transparensen samt höja kvaliteten på den information som rapporteras.

Målet med CSRD är att underlätta för bolag att rapportera de sociala och miljömässiga effekterna av sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. CSRD bidrar även till EU:s gröna giv, en hållbar omställning och kopplar an till Parisavtalet.

3 viktiga förberedelser inför CSRD:

1. Identifiera vad som är era väsentliga hållbarhetsfrågor

Börja med att förstå ert sammanhang och den kontext ni verkar i och med det även er värdekedja. Genom att identifiera och bedöma konsekvenser, risker och möjligheter relaterat till hållbarhetsfrågor analyseras vad som är väsentligt för er. När det är satt kan ni kartlägga eventuella brister i er nuvarande hållbarhetsrapportering. Vad saknas för att ni ska klara av att leva upp till det nya direktivet?

CSRD medför en hel del förändringar varav några av de största är följande:

Förtydliganden om dubbel västentlighetsbedömning
Rapportering ska ske i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS)
Krav på tredjepartsgranskning
Rapporten ska vara en del av förvaltningsberättelsen (ej en separat rapport)
Rapporten ska redovisas i ett digitalt format enligt gemensam standard i en kommande europeisk databas

Läs mer: Håll koll på nyckelkomponenterna i dubbel väsentlighetsanalys

2. Samla hållbarhetsarbetet på en gemensam plattform

Vår erfarenhet är att för att få det strategiska arbetet framgångsrikt och få hållbarhetsfrågor införlivade både i affärsstrategin och det dagliga arbetet så behövs en god överblick, möjligheten att kunna visualisera hur strategin kopplar till det som är väsentligt och till mål, mätpunkter och åtgärder.

Genom att engagera, samarbeta och kunna fördela ansvar inom organisationen och självklart att få förståelse för strategin kan arbetet effektiviseras.

Hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom att samla lagkrav, ramverk, strategi, information och data på en tillgänglig samarbetsyta, i ett digitalt verktyg. Då kan hela organisationen snabbt få överblick över vad som gäller och hur ni ligger till i fråga om efterlevnad.

Läs mer: CSRD hållbarhetsstyrning i Stratsys

3. Se över ert arbete med mål och KPI:er

Säkerställ att kraven för hållbarhetsrapporteringen blir en del av verksamhetens övergripande styrning. Hur organisationen hanterar miljömässiga och sociala risker kommer till exempel ha stor inverkan på måluppfyllnad. Förbered er för CSRD genom att definiera relevanta nyckeltal och hur ni ska gå tillväga för att samla in den information som CSRD kräver.

Vilka företag omfattas av CSRD?

CSRD förväntas omfatta närmare 50 000 företag totalt sett. Lagstiftningen vänder sig till stora bolag, noterade bolag samt medelstora och små bolag. Från den 1 juli 2024 införs CSRD i svensk lagstiftning med viss justering i när vilka bolag omfattas. 

Stora börsnoterade bolag med fler än 500 anställda ska börja CSRD-rapportera första räkenskapsåret som påbörjas efter 30 juni i år. Därmed är det stora börsnoterade bolag med ett brutet räkenskapsår som börjar efter juni, som kommer vara först ut och publicera de första svenska CSRD-rapporterna under hösten 2025.

Nästa grupp att omfattas är stora företag och moderföretag i koncerner som uppfyller minst två av tre kriterier under de två senaste räkenskapsåren:

Nettoomsättning > 550 MSEK
Balansomslutning > 280 MSEK
Anställda > 250

Dessa bolag träffas av CSRD 1 januari 2025 vilket innebär en första rapportering enligt CSRD 2026.

Direktivet kommer även att omfatta små och medelstora företag som har värdepapper noterade på reglerad marknad, och som uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

Nettoomsättning > 10 MSEK
Balansomslutning > 5MSEK
Anställda > 10

Kraven på små och medelstora företag förväntas vara något mindre strikta än för stora företag. Små och medelstora bolag som uppfyller gränsvärdena ovan träffas 1 januari 2026 med rapportering 2027 men möjlighet finns för undantag till 2028.

Sista gruppen, i det som anges i lagstiftningen nu, är icke-EU företag som gäller från 1 januari 2028. För dessa gäller följande kriterier:

Nettoomsättning inom EES > 1,7 MDSEK

Och 1 av följande kriterier:
Dotterföretag i EU som uppfyller rapporteringskrav
Filial i EU omsätter > 450MSEK

Samtliga bolag uppmuntras att påbörja förberedelserna med rapporteringen så snart som möjligt för att underlätta övergången. Bolag som avvaktar med att rapportera enligt CSRD riskerar att bli mindre attraktiva både för investerare då jämförbarheten med andra bolag inte kan göras och ur konkurrenssynpunkt. 

Lär dig mer om dubbel väsentlighetsbedömning

Med hjälp av dubbel väsentlighetsbedömning säkerställer ni att hållbarhetsrapporteringen är relevant, trovärdig och överensstämmer med de standarder och regelverk som fastställs inom CSRD och ESRS. I den här guiden får du veta mer om:

Vad är en dubbel väsentlighetsanalys och hur går det till?
Så kan ni effektivisera arbetet med dubbel väsentlighetsanalys