Rapportering enligt GHG-protokollet

Ska du rapportera enligt GHG-protokollet? Då undrar du kanske vad scope 1, 2 och 3 egentligen betyder? Här får du all information du behöver för att komma igång med GHG.

Vad är GHG-protokollet?

GHG-protokollet står för Greenhouse Gas Protocol och är en global standard som används för att underlätta organisationers rapportering av växthusgasutsläpp. Standarden omfattar de sex växthusgaserna CO2, CH4, N2O, SF6, HFCs och PFCs. Den första versionen av protokollet lanserades 2001, utvecklad av World Resources Institute (WRI) och World Business Council on Sustainable Development (WBCSD). Idag använder sig organisationer i hela världen av GHG:s riktlinjer för att mäta, hantera, rapportera och jämföra utsläpp.

För att underlätta rapporteringen delas utsläppen in i tre olika kategorier som kallas för scope 1, 2 och 3. Enligt GHG är det obligatoriskt att rapportera utsläpp inom scope 1 och 2, men valfritt att rapportera utsläpp inom scope 3. Syftet med att dela in utsläppen i scope är att förtydliga för organisationer från vilken del av värdekedjan utsläppen kommer och vilka åtgärder som behövs för att minska dem.  

Vad betyder Scope 1, 2 och 3?

• Scope 1: Omfattar direkta växthusgasutsläpp, det vill säga utsläpp som organisationen själva står för och kan påverka.
• Scope 2: Omfattar indirekta utsläpp i form av inköpt energi från externa leverantörer. Verksamheten kan påverka utsläpp från scope 2 genom att välja klimatvänliga energileverantörer.
• Scope 3: Omfattar indirekta utsläpp utöver inköpt energi, det kan till exempel handla om material, transport och övriga externa leverantörer. Det är svårare att kartlägga utsläppen i scope 3 eftersom det kräver ett mer omfattande arbete av organisationen. Många verksamheter kan räkna in majoriteten av sina utsläpp i scope 3.

Läs mer: Så hjälper Stratsys er med GHG-rapporteringen

GHG-protokollets 5 principer

1. Relevance: Rapporteringen ska ge en relevant bild av verksamhetens växthusgasutsläpp.
2. Completeness: Rapporteringen ska vara heltäckande och omfatta alla utsläpp som passar in på kriterierna. Eventuella avvikelser ska förtydligas i rapporten.
3. 3. Consistency: Data ska samlas in och rapporteras på ett konsekvent sätt för att underlätta jämförelser. Eventuella förändringar i metoden ska beskrivas i rapporten.
4. Transparency: Allt ska beskrivas i rapporten, även de aktiviteter som för tillfället inte lever upp till kriterierna. Inga aktiviteter, källor, metoder eller liknande får lämnas utanför rapporten.
5. Accuracy: Innehållet i rapporten ska vara så aktuellt som det går. Växthusgasutsläppen som rapporteras ska stämma överens med de verkliga utsläppen i största möjliga mån.

Lär dig mer om GHG-protokollet

Klimatberäkningar är aktuellt för alla organisationer, även för er som idag inte har lagkrav på er att hållbarhetsrapportera. Idag är de flesta verksamheter medvetna om att hållbarhetsarbetet måste vara trovärdigt, baserat på data och transparens. I den här guiden får du veta mer om hur din organisation på bästa sätt kan mäta, beräkna och minska utsläpp med hjälp av GHG-protokollet.