Kommunal eller statlig skolstyrning – vilket är att föredra? 

Lärare hjälper elev i klassrum
Skriven av
Ulrika Munkby
Lästid
2 min

Idag kämpar många av landets skolor med att hitta behöriga lärare, få elevpengen att räcka till och erbjuda likvärdig undervisning. Kan statlig styrning vara en lösning på problemen? Här går Stratsys skolexperter Ulrika Munkby och Ola Johansson igenom skillnaderna mellan kommunal och statlig skolstyrning. De delar också med sig av råd kring att öka mängden behörig undervisning, balansera budgeten och skapa likvärdighet i klassrummen.  

Bakgrund 

I över 30 år har skolan styrts kommunalt, med kommuner som huvudmän med ansvar för skolans styrning. Under de senaste åren har svenska skolor haft svårt att leva upp till krav på budget, behörig undervisning och likvärdighet, vilket resulterat i diskussioner om att återgå till statlig skolstyrning.  
Frågan vi ställer oss i den här artikeln är; vad krävs för att lösa problematiken kring likvärdighet, skolekonomi och obehörig undervisning?  

Kan statlig styrning lösa skolans problem? 

Det är inte säkert att problematik som till exempel behörighetsbrist, ekonomiska problem och likvärdighet kan lösas med ett statligt huvudmannaskap. Den kommunala styrningen kommer med sina utmaningar, men den har också fördelen att rent geografiskt befinna sig närmre de faktiska problemen.  
 
En intressant lösning skulle vara en kombination av statlig och kommunal styrning, där kommunen agerar huvudman och staten kontrollerar att krav på behörig undervisning efterlevs. Nyligen blev en av landets större kommuner fråntagen ansvaret att leda några av sina skolor, efter att ha brustit på flera punkter efter en statlig kontroll.  
 
Vi tror att den sortens statliga kontrollsystem är nödvändiga i skolan idag och kan stärkas för att sätta press på den kommunala styrningen. Staten ska vara en garant för elevens rättssäkerhet och finnas till hands när kommunen inte kan leverera enligt lagkrav. Det kan vara en mer effektiv lösning än att staten går in helt och tar över huvudmannaskapet.  

Problemet är ofta brist på planering, inte lärare 

Genom att strukturera om organisationen kan de flesta skolor öka andelen behörig undervisning, vilket båda skapar likvärdighet och bidrar till bättre ekonomi. 
 
Lösningen på många av skolans problem ligger i rektorns händer, därför är det viktigt att rektorn har rätt kompetens och förutsättningar för att klara sitt jobb. Idag innehåller rektorsutbildningen mycket dialog kring juridik och ledarskap, men knappt något om hur man planerar den faktiska vardagen i skolan.  
 
Vi vet av erfarenhet att skolor som jobbar med Stratsys resursplanering i högre utsträckning lyckas få till rätt andel behörig undervisning, då verktyget hjälper till att synliggöra alla resurser.  
 
Vid ett tillfälle hade vi en mellanstor kommun som minskade sin obehöriga undervisning på en skola från 59 % till 15 %. I det fallet räckte det att rekrytera eller kompetensutveckla en lärare för att täcka upp den saknade behörigheten. Ofta har huvudmännen inte lika bra koll på behörigheterna som de tror, eftersom de saknar överblicken som ett digitalt verktyg kan ge.  

Planeringen av skolorganisationen är en viktig förutsättning för att skapa likvärdighet, bättre fördela ekonomiska resurser och öka andelen behörig undervisning. 

Vill du veta mer om hur Stratsys verktyg för resursplanering och skolans kvalitetsarbete kan öka andelen behörig undervisning på din skola? Då är du välkommen att höra av dig till oss